Call of Token, en rant

Det finns två saker som jag är intresserad av. Det första är bra spelmekanik. Det andra är historia, för jag anser att utan historia kommer man aldrig kunna gå framåt.

För några dagar sedan nu kom en reveal trailer för det nya Call of Duty: WWII, skapat av Sledgehammer Games och publicerat av Activision. Min första tanke var att spelserien äntligen kanske kommer gå tillbaka till vad den gjorde bästa. I min mening är fortfarande CoD 1 och 2 de bästa spelen i serien (intressant nog började jag spontant spela CoD 1 bara häromdagen). Att serien nu återgår till sina rötter ger mig lite hopp om ett vettigt FPS igen.

Men där finns alltid någon som vill ”pissa på paraden” (bildligt talat) och föga förvånande är det så klart Polygon som ogenerat drar ner sin gylf. Sammanfattat klagas det över att andra världskrigen bara framställs som den vita mannens krig, att det inte görs plats för kvinnor och färgade, att skaparna pratar om broderskap men inte för de som inte ”identifierar” sig som män (eller ”vita”…) och att alla karaktärer som inte är vita män bara finns där som supportkaraktärer eller som Tokenism samtidigt som de gnäller över att det är vita män som pratar på scen (kan vara denna de klagar över).

För det första, om man har någon som helst koll på kriget så bör man också veta att det faktiskt till viss del var ”vita mäns krig”, men inte baserat på ras. Grunden är och har alltid varit en ideologisk sådan. Absolut, en grundpelare i Nazismen är tanken om att den ariska rasen är överlägsen, men detta gör inte automatiskt att alla vita är del av den utvalda skaran. För att vara en ”Arier” vill jag mena att det inte bara gäller vit hud, blont hår och blåa ögon. Ska du vara en arier i nazisternas mening ska du vara det i sinnet, det handlar mer om övertygelse än genetik. Så att då säga att det är ”vita mäns krig” förminskar den hemska sanningen i den ideologiska övertygelsen och sann rasism. Andra världskriget var en världskonflikt utan like, men inte för att ”vita män” ville leka krig utan för att fascistiska och totalitära ideologier fick fäste och växte runt om i världen. De centrala spelarna i detta var Tyskland och Japan. Tyskland som med sina variga sår från förlusten i det stora kriget, krigsboten som hjälpte till att krossa ekonomin samt mellankrigstidens hårda år  som gav Hitler en väg fram. På andra sidan klotet växte Japans imperialistiskt grundade fascism som ansåg sig ha rätt att dominera. Ska vi dra saker till sin spets skulle man kunna säga att det var den vita mannen som tog hand om saken genom att avbryta och ordna upp den Europeiska scenen, samt att mota bort Japan och neutralisera imperiet. Så med lite extra shitlordpoäng drar jag till med att man kanske ska tacka den vita mannen för att ta itu med skiten?

Ska vi nu gå vidare och ta en titt på biten om att det inte finns plats för kvinnor och färgade. Inlägget påstår att då spelskaparna är vill hålla en historisk autenticitet, finns inget som betryggande visar att sådana finns som spelbara karaktärer och understryker anledningen till att det under denna tidsepok fortfarande rådde mycket segregation. Om man inte kan se felen i detta är man nog mer intresserad av historierevisionism än faktisk historia. Att det fanns segregation på den tiden, det är inte att förneka. Vi vet att det var så. Men att skylla på historisk autenticitet som ett svepskäl för att inte ha spelbara karaktärer av en viss sort har man fel. Jag förespråkar historisk autenticitet och ska vi se på det så var det i princip bara Ryssland som hade kvinnor i aktiv strid. Amerikanska armén hade inga aktivt stridande kvinnor på grund av att folkligt stöd för kriget skulle minska dramatiskt i så fall. England hade dock kvinnor i aktiva roller genom kvinnliga luftvärnsförband som vakade över engelskt luftrum. Tittar vi mer på motståndsrörelser har vi en stor del kvinnor i aktivt stridande roller, vilket också använts flitigt som stoff för spel. Exempelvis har vi ett av mina favoritspel, Medal of Honor: Underground, som har en kvinnlig huvudkaraktär som går från medlem i franska motståndsrörelsen till att arbeta för SIS. I en historia om landstigningen i Normadie finns ingen plats för en kvinnlig stridande av en simpel anledning. Det fanns inga kvinnor i aktiv stridande roller där. Samma sak gäller Ardenneroffensiven, men där har vi istället möjligheten att se 761st Tank Battalion, också kända som Black Panthers, en separat pansarbataljon bestående av svarta amerikaner. Sammanlagt delades det ut en hedersmedalj (Medal of Honor), 11 Silver Stars och runt 300 purpurhjärtan. Att de skulle få delta i ett historiskt spel som Call of Duty är något som de förtjänar med all rätt! Vad jag vill säga med detta är att om man ska göra ett historiskt spel, särskilt som man vill hedra minnet av de som stred, är att hålla sig till den historia som är vedertaget korrekt (nedskriven, dokumenterad, verifierad) och inte en revisionistisk version som passar dagens politik. Dessutom vet vi inte ännu hur det blir med spelbara karaktärer, de enda säkra är att det kommer finnas en amerikansk soldat och förmodligen en brittisk (om man utgår från hur tidigare spel sett ut).

Sen har vi saken om broderskap, identifiering och tokenism.  Betydelsen av broderskap i kontexten soldater i krig är på inget sätt relaterat till den skruvade identitetspolitik som förs idag. Det är så enkelt som ömsesidigt förtroende och respekt mellan kamrater som litar på att alla håller varandra om ryggen i den farligaste av situationer. Åter igen kommer den moderna politiken, eller snarare en nutida ideologis världssyn, in för att ändra saker till sitt eget tycke. Där kommer vi också in på ”tokenism”, som betyder att man inkluderar en person från en underrepresenterad grupp i syftet att ge sken av representation. Innebär det att det kommer finnas i CoD:WWII? Har väldigt svårt att tro det. Förekommer detta? Säkert så och har säkerligen gjort så sedan långt innan begreppet myntades. Problemet här är dock inte huruvida det är en fråga om tokenism, det här är helt och hållet en del i samma led av ideologisk stampande som pågått de senaste åren. Samma ideologiska march som anser att spel inte längre vara spel utan agera megafon för att få folk att falla in i led och ta en stor klunk av kool-aid. Ironiskt att de försöker utöva sin totalitära klåfingrighet på ett spel som berättar om det som tillät världen att börja mota tillbaka en annan totalitär makt. Tsk, tsk…

Nog rantat för denna gången.

/ Roland